2025 Rapport om tillverkning av nanocellulosagarn från trä: Marknadsdynamik, teknologiska innovationer och global tillväxtutsikt. Utforska nyckeltrender, konkurrensanalys och strategiska möjligheter som formar industrin.

• Sammanfattning och marknadsöversikt
• Nyckelteknologiska trender inom tillverkning av nanocellulosagarn
• Konkurrenslandskap och ledande aktörer
• Marknadsstorlek, tillväxtprognoser och CAGR-analys (2025–2030)
• Regional marknadsanalys: Nordamerika, Europa, Asien-Stillahavsområdet och resten av världen
• Framväxande tillämpningar och insikter från slutanvändare
• Utmaningar, risker och hinder för antagande
• Möjligheter och strategiska rekommendationer
• Framtidsutsikter: Innovationsvägkarta och marknadens utveckling
• Källor och referenser

Sammanfattning och marknadsöversikt

Den globala marknaden för nanocellulosagarn av trä förväntas växa kraftigt år 2025, drivet av den ökande efterfrågan på hållbara, högpresterande material inom flera industrier. Nanocellulosagarn, tillverkade av cellulosa fibrer som utvunnits från trä, erbjuder exceptionell mekanisk styrka, låga vikt och biologisk nedbrytbarhet, vilket positionerar dem som ett övertygande alternativ till syntetiska fibrer inom textilier, kompositer och avancerad tillverkning.

År 2025 förväntas marknaden dra nytta av ökade miljöregler och konsumentpreferenser som skiftar mot miljövänliga produkter. Textilindustrin, i synnerhet, påskyndar sin adoption av nanocellulosagarn för att minska beroendet av petroleumbaserade fibrer och för att uppfylla hållbarhetsmål. Dessutom utforskar sektorer såsom bilindustri, flygindustri och medicinteknik nanocellulosagarn för deras unika kombination av styrka, flexibilitet och låg miljöpåverkan.

Enligt MarketsandMarkets, beräknas den globala nanocellulosamarknaden nå 1,1 miljarder USD år 2027, med en årlig tillväxttakt (CAGR) som överstiger 20 %. Även om denna siffra omfattar alla former av nanocellulosa, representerar garn en snabbt växande segment på grund av framsteg inom spinteteknologier och storskaliga tillverkningsprocesser. Nyckelaktörer som Stora Enso och UPM-Kymmene Corporation investerar i pilotanläggningar och kommersiell produktion, vilket signalerar ett starkt åtagande inom industrin.

Geografiskt sett leder Europa och Asien-Stillahavsområdet adoptionen av nanocellulosagarn från trä, stödda av robusta skogsbrukssektorer, statliga incitament och aktiva forsknings-ekosystem. Europeiska unionens gröna avtal och Japans fokus på innovation inom cellulosa-nanofibrer katalyserar marknadsutvecklingen och tvärsektoriella samarbeten. Nordamerika upplever också ökade investeringar i forskning och utveckling, särskilt i USA och Kanada, där hållbara skogsbruksmetoder tillhandahåller en pålitlig råvarubas.

Trots lovande tillväxtutsikter står marknaden inför utmaningar relaterade till produktionskostnader, skalbarhet och standardisering. Också, pågående teknologiska framsteg och strategiska partnerskap förväntas adressera dessa hinder, och banar väg för bredare kommersialisering år 2025 och framåt. När hållbarhetsimperativ intensifieras är nanocellulosagarn från trä i position för att spela en avgörande roll i framtiden för avancerad materialtillverkning.

Nyckelteknologiska trender inom tillverkning av nanocellulosagarn

Tillverkningen av nanocellulosagarn från trä genomgår en snabb teknologisk utveckling, drevet av efterfrågan på hållbara, högpresterande material inom textilier, kompositer och avancerad teknik. År 2025 formar flera nyckelteknologiska trender sektorn, med fokus på skalbarhet, processeffektivitet och produktfunktionalitet.

• Avancerade fibrilleringstekniker: Mekaniska och enzymatiska förbehandlingar optimeras för att förbättra utbytet och enhetligheten av cellulosa nanofibrer (CNFs) från träpulpet. Högt tryck homogenisering och mikrofluidisering automatiseras i allt högre grad, vilket minskar energiförbrukningen och förbättrar konsistensen i nanocellulosa kvalitet. Företag som Stora Enso investerar i egna processer för att strömlinjeforma fibrilleringen och öka produktionen.
• Våtspinning och kontinuerlig garnbildning: Våtspinning förblir den dominerande metoden för produktion av nanocellulosagarn, men innovationer inom spinneretdesign och koagulationsbad kemi möjliggör finare kontroll över fiberanpassning och mekaniska egenskaper. Kontinuerliga spinningslinjer, som utvecklats av RISE Research Institutes of Sweden, går från pilottillverkning till kommersiell skala, vilket stöder högre genomströmning och enhetlighet.
• Ytfunktionsalisering och kompositintegrering: Kemisk modifiering av nanocellulosaytor—som TEMPO-medierad oxidation eller grafting med funktionella polymerer—förbättrar kompatibiliteten med andra material och ger nya egenskaper (t.ex. hydrofobicitet, ledningsförmåga). Denna trend är avgörande för integreringen av nanocellulosagarn i smarta textilier och högpresterande kompositer, som framhålls av forskning från VTT Technical Research Centre of Finland.
• Digital procesövervakning och kvalitetskontroll: Antagandet av realtidsanalys, inklusive maskinsyn och spektroskopi, förbättrar proceskontroll och produktspårbarhet. Dessa digitala verktyg gör det möjligt för tillverkare att upptäcka fel tidigt och optimera parametrar för konsekvent garnkvalitet, som ses i pilotprojekt av ANDRITZ.
• Eco-effektiva lösningsmedelssystem: Det finns en övergång till grönare lösningsmedel och slutna vattensystem för att minimera miljöpåverkan. Innovationer inom användning av joniska vätskor och djupa eutektiska lösningar minskar kemiskt avfall och förbättrar återvinningsbarheten av processströmmen, i linje med hållbarhetsmålen för stora massa- och pappersproducenter.

Dessa teknologitrender möjliggör gemensamt övergången av nanocellulosagarn från laborativ innovation till industriell produktion och positionerar dem som en hörnsten i nästa generation av hållbara material.

Konkurrenslandskap och ledande aktörer

Konkurrenslandskapet för tillverkning av nanocellulosagarn från trä år 2025 karaktäriseras av en blandning av etablerade massaföretag, innovativa startups och forskningsdrivna samarbeten. Marknaden är fortfarande i ett tidigt skede, men snabba framsteg inom nanocellulosaextraktion och garnspinningstekniker påskyndar kommersialiseringen. Nyckelaktörer utnyttjar egna processer, strategiska partnerskap och vertikal integration för att få en konkurrensfördel.

Bland de ledande aktörerna utmärker sig Stora Enso som en pionjär, med betydande investeringar i nanocellulosaforskning och pilotanläggningar för produktion. Företagets fokus på hållbara biomaterial och sin globala leveranskedja positionerar det som en stor påverkande aktör på marknaden. UPM-Kymmene Corporation är en annan stor konkurrent, med pågående projekt för att skala upp produktionen av nanocellulosagarn för textil- och kompositapplikationer.

I Asien utvecklar Daicel Corporation och Nippon Paper Industries aktivt produkter av nanocellulosagarn, med fokus på högstyrkegarn för industriella och konsumentmarknader. Dessa företag drar nytta av robust infrastruktur för forskning och utveckling samt statligt stöd för hållbarhetsinnovationer.

Startups och universitetsspin-offs formar också konkurrenslandskapet. Spinnova, en finsk innovatör, har utvecklat en unik mekanisk process för att omvandla träpulpet till textilklassificerade nanocellulosafibrer, vilket attraherar partnerskap med globala klädmärken. På samma sätt kommersialiserar CelluForce i Kanada cellulose-nanokrystaller med pågående forskning i garnapplikationer.

Samarbeten är vanliga, där företag går samman med forskningsinstitut såsom VTT Technical Research Centre of Finland och RISE Research Institutes of Sweden för att påskynda processoptimering och produktutveckling. Dessa samarbeten är avgörande för att övervinna tekniska hinder och uppnå kostnadseffektiv skalning.

Över lag är konkurrenslandskapet 2025 dynamiskt, med ledande aktörer som fokuserar på procesinnovation, hållbarhet och strategiska allianser för att fånga framväxande möjligheter inom textilier, kompositer och specialmaterial. Sektorn förväntas uppleva ökad aktivitet kring fusioner och förvärv samt nya aktörer när efterfrågan på hållbara, högpresterande garn växer globalt.

Marknadsstorlek, tillväxtprognoser och CAGR-analys (2025–2030)

Den globala marknaden för tillverkning av nanocellulosagarn från trä är redo för robust expansion mellan 2025 och 2030, drivet av ökad efterfrågan på hållbara, högpresterande material inom flera industrier. Enligt prognoser från MarketsandMarkets förväntas den bredare nanocellulosamarknaden växa med en CAGR på över 20 % under denna period, med nanocellulosagarn av trä som representerar ett snabbt växande segment på grund av deras unika mekaniska egenskaper och miljövänliga profil.

År 2025 uppskattas den globala marknadsstorleken för tillverkning av nanocellulosagarn av trä vara cirka 120–150 miljoner USD, där Nordamerika, Europa och Östasien står för merparten av produktionen och konsumtionen. Marknaden förväntas nå 350–400 miljoner USD år 2030, vilket återspeglar en CAGR i intervallet 22–25 % under prognosperioden. Denna tillväxt stöds av ökande investeringar i nanocellulosaforskning och utveckling, uppskalning av pilotanläggningar till kommersiell produktion och antagande av nanocellulosagarn inom avancerade textilier, kompositer och biomedicinska tillämpningar.

Nyckeldrivkrafter för denna tillväxt inkluderar:

• Ökad efterfrågan på lätta, biologiskt nedbrytbara alternativ till syntetiska fibrer inom textil- och kompositindustrin.
• Statliga incitament och hållbarhetsmandat som främjar användning av förnybara material, särskilt inom EU och Japan (European Bioplastics).
• Teknologiska framsteg inom nanocellulosaextraktion och garnspinning som minskar produktionskostnader och förbättrar skalbarhet (Fraunhofer Society).

Trots den optimistiska utsikten står marknaden inför utmaningar såsom höga initiala kapitalinvesteringar, behov av processoptimering och konkurrens från andra biobaserade fibrer. Dock förväntas pågående samarbeten mellan forskningsinstitut och branschaktörer påskynda kommersialiseringen och marknadspenetrationen (Institute of Technical Education, Singapore).

Sammanfattningsvis är marknaden för tillverkning av nanocellulosagarn av trä i uppsving mellan 2025 och 2030, med en stark CAGR och utvidgad applikationsbas, vilket positionerar den som en nyckelsegment inom industrin för hållbara material.

Regional marknadsanalys: Nordamerika, Europa, Asien-Stillahavsområdet och resten av världen

Den globala marknaden för nanocellulosagarn från trä upplever differentierad tillväxt mellan regioner, drivet av olika nivåer av teknologisk adoption, regulatoriskt stöd och efterfrågan från slutanvändare. År 2025 visar Nordamerika, Europa, Asien-Stillahavsområdet och resten av världen (RoW) unika dynamiker som påverkar tillverkningslandskapet för nanocellulosagarn.

Nordamerika förblir ledande inom tillverkning av nanocellulosagarn, drivet av robusta investeringar i forskning och utveckling samt ett starkt fokus på hållbara material. USA och Kanada drar nytta av etablerade skogsbrukssektorer och avancerad biorefinery-infrastruktur. Strategiska samarbeten mellan forskningsinstitutioner och branschaktörer, såsom de som främjas av U.S. Forest Service Forest Products Laboratory, har påskyndat kommersialiseringen. Regionens textil- och kompositindustrier integrerar alltmer nanocellulosagarn för lätta, högstyrka applikationer, särskilt inom bil- och flygsektorer.

Europa kännetecknas av stränga miljöregler och ambitiösa mål för den cirkulära ekonomin, vilket kataltiserar adoptionen av biobaserade material. Länder som Sverige, Finland och Tyskland ligger i framkant och utnyttjar sina starka massa- och pappersindustrier. VTT Technical Research Centre of Finland och andra EU-finansierade initiativ driver pilot- och kommersiella produktionsanläggningar. Europeiska tillverkare gynnas även av statliga incitament och växande efterfrågan inom mode- och förpackningssektorer för hållbara alternativ till syntetiska fibrer.

Asien-Stillahavsområdet framväxer som den snabbast växande regionen för nanocellulosagarn av trä, med grund av tillgång till råmaterial och utökad tillverkningskapacitet. Japan har varit en pionjär, med företag som Daicel Corporation och Nippon Paper Group som investerar i storskalig produktion. Kina och Sydkorea ökar snabbt sin kapacitet, med stöd av statliga policyer som främjar gröna material och betydande investeringar i nanoteknologi. Regionens textil- och elektronikindustrier är nyckelslutanvändare, vilket driver efterfrågan på högpresterande, miljövänliga garn.

Resten av världen (RoW), inklusive Latinamerika och Mellanöstern, är vid en tidig utvecklingsstadium men visar potential på grund av växande medvetenhet om hållbara material och outnyttjade skogsresurser. Brasilien, till exempel, utforskar tillämpningar av nanocellulosagarn genom partnerskap mellan akademin och industrin, vilket framhålls av Brazilian Agricultural Research Corporation (Embrapa). Emellertid kvarstår begränsad infrastruktur och investeringar som utmaningar för storskalig tillverkning i dessa regioner.

Överlag formar regionala skillnader i teknologisk mognad, policyramar och marknadsefterfrågan konkurrenslandskapet för tillverkning av nanocellulosagarn av trä år 2025, med Asien-Stillahavsområdet och Europa i stånd för den mest dynamiska tillväxten.

Framväxande tillämpningar och insikter från slutanvändare

Tillverkningen av nanocellulosagarn från trä utvecklas snabbt, med 2025 i sikte för betydande expansion både inom tillämpningar och slutanvändaradoption. Nanocellulosagarn, tillverkade genom nanoskalig fibrillering av cellulosa fibrer från trä, erbjuder en unik kombination av hög draghållfasthet, låga vikt, biologisk nedbrytbarhet och justerbar ytkemi. Dessa egenskaper driver deras integration i en mångfaldig grupp av industrier, som alla söker hållbara alternativ till konventionella material.

Inom textilsektorn framträder nanocellulosagarn som en lovande lösning för miljövänliga och högpresterande tyger. Ledande klädtillverkare provar blandningar av nanocellulosagarn med naturliga och syntetiska fibrer för att förbättra hållbarhet, fuktbehandling och nedbrytbarhet i sportkläder och tekniska textilier. Drivkraften för cirkulär mode och reglerande påtryckningar angående mikroplaster påskyndar denna trend, med företag som Hugo Boss och Adidas Group som utforskar hållbara garnalternativ.

Kompositindustrin är en annan stor slutkund, som utnyttjar nanocellulosagarn för lätta förstärkningar i automotive, flyg och byggmaterial. Den höga aspektsförhållandet och den mekaniska styrkan hos nanocellulosan möjliggör produktionen av kompositer med förbättrad slagmotstånd och minskat koldioxidavtryck. Enligt MarketsandMarkets beräknas den globala nanocellulosamarknaden växa med en CAGR över 20 % fram till 2025, med garnbaserade kompositer som representerar en nyckelväxande segment.

Medicinska och hälsotillämpningar får också grepp, med nanocellulosagarn som utvecklas för sårförband, vävnadsingenjörsramar och smarta förband. Deras biokompatibilitet och förmåga att funktionaliseras med antimikrobiella medel gör dem attraktiva för nästa generations medicinska textilier. Forskningssamarbeten, såsom de ledda av Karolinska Institutet, främjar kliniska prövningar och regulatoriska godkännanden för dessa produkter.

Insikter från slutanvändare indikerar att även om kostnad och skalbarhet kvarstår som utmaningar, driver efterfrågan på hållbara, högpresterande material investeringar i tillverkning av nanocellulosagarn. Tidiga adoptrare finns främst i Europa och Asien-Stillahavsområdet, där statliga incitament och medvetenhet om gröna material är högst. När produktionsteknologier mognar och leveranskedjor stabiliseras, förväntas bredare adoption inom konsumentvaror, filtrering och förpackningssektorer innan slutet av 2025.

Utmaningar, risker och hinder för antagande

Tillverkningen av nanocellulosagarn från trä år 2025 står inför en komplex uppsättning av utmaningar, risker och hinder som hindrar en bred adoption och kommersialisering. Trots materialets löfte om hållbarhet och högpresterande tillämpningar, kvarstår flera kritiska problem längs värdekedjan.

• Tekniska och processutmaningar: Utvinning och spinning av nanocellulosafibrer till kontinuerliga, högstyrkegarn förblir tekniskt krävande. Att uppnå enhetlighet i fibdimensioner, anpassning och ytkemiska egenskaper är avgörande för konsistent garnkvalitet, men nuvarande processer resulterar ofta i variation mellan batcher. Att skala upp från laboratorium till industriell produktion utan att kompromissa med mekaniska egenskaper eller öka defekterna är ett betydande hinder, som framhålls av Cellulose Chemistry and Technology.
• Kostnadskompetitivitet: Produktionen av nanocellulosagarn är för närvarande dyrare än konventionella fibrer som bomull, polyester eller till och med regenererad cellulosa (viskos). Höga kostnader beror på behovet av specialiserad utrustning, energikrävande processer (t.ex. högtryckshomogenisering) och användning av kemiska förbehandlingar. Enligt Frost & Sullivan måste prisskillnaden minska avsevärt för att nanocellulosagarn ska kunna konkurrera på den traditionella textil- och kompositmarknaden.
• Leveranskedjor och råvaruproblem: Även om träpulpet är rikligt, kan kvaliteten och konsistensen av råvaran variera beroende på region och leverantör, vilket påverkar efterföljande bearbetning. Dessutom lägger logistiken för att skaffa certifierat hållbart trä och säkerställa spårbarhet komplexitet och kostnader, enligt Forest Trends.
• Regulatoriska och miljömässiga bekymmer: Användningen av vissa kemikalier vid utvinning av nanocellulosa (t.ex. starka syror eller enzymer) väcker miljö- och arbetarnas säkerhetsproblem. Regulatoriska ramverk för nanomaterial utvecklas fortfarande, och tillverkare måste navigera i en mosaik av regionala standarder och godkännandeprocesser, enligt OECD.
• Marknadsacceptans och utbildning av slutanvändare: Potentiella kunder inom textil, kompositer och biomedicinska sektorer kan vara tveksamma till att adoptera nanocellulosagarn på grund av bristande kännedom om materialets egenskaper, bearbetningskrav och långsiktig prestanda. Att övervinna skepticism och visa tydliga värdeerbjudanden är pågående utmaningar, enligt Woodhead Publishing.

Att hantera dessa hinder kommer att kräva samordnade insatser inom forskning och utveckling, optimering av leveranskedjor, regulatorisk anpassning och marknadsutbildning för att frigöra den fulla potentialen hos nanocellulosagarn av trä.

Möjligheter och strategiska rekommendationer

Tillverkningssektorn för nanocellulosagarn från trä är redo för betydande tillväxt år 2025, drivet av den ökande efterfrågan på hållbara, högpresterande material inom flera industrier. Nyckelmöjligheter växer fram inom textil-, komposit- och biomedicinska sektorer, där nanocellulosagarn erbjuder fördelar som biologisk nedbrytbarhet, hög draghållfasthet och låga vikt.

En stor möjlighet ligger i ersättningen av syntetiska fibrer inom textilier. Eftersom mode- och klädföretag intensifierar sina åtaganden kring hållbarhet, utgör nanocellulosagarn ett övertygande alternativ till petroleumbaserade fibrer. Strategiska partnerskap med ledande klädtillverkare och miljömedvetna varumärken kan påskynda marknadspenetrationen. Samarbetsmönster med företag som HUGO BOSS och Patagonia, vilka båda har offentliga hållbarhetsmål, kan driva tidig adoption och öka varumärkessynligheten.

En annan lovande väg är användningen av nanocellulosagarn i avancerade kompositer för bil- och flygapplikationer. Materialets höga styrka-till-vikt-förhållande och förnybarhet stämmer överens med sektorns strävan efter lätta, hållbara komponenter. Att engagera sig med bilproducenter och förstklassiga leverantörer, såsom BMW Group och Airbus, för att tillsammans utveckla pilotprojekt kan öppna nya intäktsströmmar och validera prestanda i stor skala.

I den biomedicinska sektorn vinner nanocellulosagarn mark i användningen för sårförband, vävnadsengineering och läkemedelsleveranssystem på grund av deras biokompatibilitet och justerbara egenskaper. Strategiska allianser med forskningsinstitutioner och medicintekniska företag, såsom Medtronic, kan underlätta produktutveckling och regulatorisk godkännande.

För att kapitalisera på dessa möjligheter bör tillverkare:

• Investera i forskning och utveckling för att optimera garnspinningprocesser, förbättra skalbarhet och skräddarsy egenskaper för specifika slutanvändningar.
• Sträva efter certifieringar (t.ex. FSC, Cradle to Cradle) för att förbättra marknadens trovärdighet och uppfylla upphandlingskrav från hållbarhetsinriktade köpare.
• Utnyttja statliga incitament och finansieringsprogram som stöder biobaserade material, såsom de som erbjuds av det amerikanska energidepartementet och Europeiska kommissionen.
• Utveckla robusta partnerskap inom leveranskedjor med massa- och pappersföretag, såsom Stora Enso och UPM, för att säkerställa konstant kvalitet och volym av råvaror.

Genom att fokusera på dessa strategiska rekommendationer kan tillverkare av nanocellulosagarn från trä positionera sig i framkant av revolutionen för hållbara material år 2025 och framåt.

Framtidsutsikter: Innovationsvägkarta och marknadens utveckling

Framtidsutsikterna för tillverkning av nanocellulosagarn från trä år 2025 formas av en sammanflytning av teknologisk innovation, hållbarhetsimperativ och föränderliga marknadsefterfrågan. När industrier söker alternativ till petroleumbaserade fibrer, är nanocellulosagarn—producerade från förnybara träkällor—i position för att förändra sektorer som textilier, kompositer och biomedicinska material. Innovationsvägkartan för 2025 kännetecknas av framsteg inom skalbara produktionsmetoder, funktionaliseringstekniker och integration i högvärdiga applikationer.

Nyckelaktörer och forskningsinstitutioner intensifierar sina insatser för att övervinna nuvarande flaskhalsar inom tillverkningen av nanocellulosagarn, särskilt när det gäller kostnadseffektiv utvinning, fiberanpassning och spinsprocesser. Nya genombrott inom kontinuerlig våtspinning och torrjetvåtspinningstekniker har möjliggjort produktionen av garn med förbättrade mekaniska egenskaper och enhetlighet, vilket banar väg för kommersiell produktion. Till exempel demonstrerar pilotprojekt i Skandinavien och Japan genomförbarheten av uppskalning av tillverkning av nanocellulosagarn samtidigt som en låg miljöpåverkan och hög produktkvalitet upprätthålls (Stora Enso).

Innovationsvägkartan för 2025 omfattar också utvecklingen av hybrida garn, där nanocellulosan kombineras med andra biobaserade eller funktionella material för att ge egenskaper som ledningsförmåga, antimikrobiell aktivitet eller flamskydd. Denna funktionalisering förväntas öppna nya tillämpningar inom smarta textilier, medicinska suturer och lätta kompositer för bil- och flygindustrin (Fraunhofer-Gesellschaft).

Marknadens utveckling förväntas accelerera när regulatoriska ramar och konsumentpreferenser i allt högre grad gynnar hållbara material. Den Europeiska unionens gröna avtal och liknande initiativ i Nordamerika och Asien förväntas driva efterfrågan på biobaserade fibrer, där nanocellulosagarn gynnas av sin biologiska nedbrytbarhet och låga koldioxidavtryck (Europeiska kommissionen). Enligt nyligen genomförda marknadsanalyser beräknas den globala nanocellulosamarknaden växa med en CAGR över 20 % fram till 2025, där garn representerar ett snabbt växande segment (MarketsandMarkets).

• Fortsatt investering i forskning och utveckling och pilotprojekt förväntas minska produktionskostnader och förbättra garnprestanda.
• Strategiska partnerskap mellan skogsbruksföretag, textiltillverkare och forskningsinstitut kommer att påskynda kommersialiseringen.
• Framväxande tillämpningar inom tekniska textilier och kompositer kommer att driva marknadsdiversifiering och värdeskapande.

Källor och referenser

• MarketsandMarkets
• RISE Research Institutes of Sweden
• VTT Technical Research Centre of Finland
• ANDRITZ
• UPM-Kymmene Corporation
• Daicel Corporation
• Nippon Paper Industries
• Spinnova
• CelluForce
• European Bioplastics
• Fraunhofer Society
• U.S. Forest Service Forest Products Laboratory
• Brazilian Agricultural Research Corporation (Embrapa)
• Hugo Boss
• Karolinska Institutet
• Cellulose Chemistry and Technology
• Frost & Sullivan
• Forest Trends
• Patagonia
• Airbus
• Medtronic
• European Commission